Goda Arbetsrelaterade sociala relationer är något som intuitivt kan kopplas till en rad positiva effekter i organisationer. Bristfälliga sociala relationer på en arbetsplats kan på motsvarande sätt tänkas leda till problem. En genomgång av litteraturen visar dock att det saknas en konceptualisering av begreppet Arbetsrelaterade sociala relationer samt ett instrument för att mäta dessa. Syftet med denna studie var att identifiera begreppets underdimensioner samt att utveckla ett psykologiskt mätinstrument för dessa. Både en kvalitativ och en kvantitativ metod har tillämpats genom djupintervjuer samt en enkätundersökning.

Inom alla typer av arbetsgrupper förkommer konflikter, vilka kan härledas till individers arbetsrelaterade beteende. Denna studies syfte är att med en kvalitativ litteraturstudie, ur ett socialpsykologiskt perspektiv belysa på vilket sätt arbetsrelaterade sociala roller kan bidra till att konflikter uppstår inom arbetsgrupper. Resultatet visar att arbetsfunktionella sociala roller, individers arbetsrelaterade beteende förklaras till socialt beteende, socialisering, social struktur, social interaktion, sociala normer, makt och position. Vanliga konflikter som författare relaterar till arbetsfunktionella sociala roller är i huvudsak rollkonflikter, sakkonflikter, norm och värderingskonflikter, positions- och maktkonflikter. För att undvika destruktiva konflikter, och således iatällwt kunna skapa konstruktiva konflikter, är det av vikt att det finns ett öppet arbetsklimat där olikheter respekteras och arbetsrelaterade problem, arbetsmål samt arbetssituationer inom arbetsgrupper noga diskuteras.

Syftet med studien var att undersöka sambandet mellan subjektivt välbefinnande och olika former av sociala relationer bland gymnasieungdomar, om det finns någon könsskillnad samt vilken form av relationer som påverkar subjektivt välbefinnande mest. Studien innefattade 36 gymnasieungdomar och de sociala relationer som inkluderades var relationer till föräldrar, lärare samt vänner. Studien visade på ett positivt samband mellan sociala relationer och subjektivt välbefinnande och ingen könsskillnad i subjektivt välbefinnande förelåg. Olika former av sociala relationer visade på positiva samband i subjektivt välbefinnande bland pojkar respektive flickor. Detta kan möjligtvis bero på att pojkar och flickor befinner sig i olika mognadsstadier under tonåren..

Studien avser att undersöka arbetsrelaterad stress och dess betydelse för relationer i privatlivet. Vidare undersöker studien betydelsen av arbetsrelaterad stress för den egna identiteten. Studien utfördes genom semistrukturerade intervjuer med åtta deltagare vid ett mindre företag. Intervjuerna byggdes på fyra större teman: synen på den egna identiteten, förändring av identiteten, relationer och gränsen mellan arbetsliv och privatliv.Resultatet visar att arbetsrelaterad stress och arbetsbörda har en betydande innebörd för relationer i privatlivet samt den egna identiteten. Genom att ta tid från privatlivet för att istället spendera denna på arbetsrelaterade uppgifter minskar möjligheten till vårdande av sociala band.

Studien behandlar sociala relationers betydelse i klassrummet. Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse den sociala relationen mellan lärare och elev har för kunskapsutveckling. För att ta reda på detta användes en kvalitativ intervjustudie som metod. Här undersöktes om pedagogerna ansåg att sociala relationer påverkade deras läraruppdrag och på vilket sätt sociala relationer påverkade deras val av undervisning, planering och elevers kunskapsutveckling..

Idag präglas sjuksköterskans profession av en ökad arbetsbelastning och växande arbetsrelaterad stress. Den stress som sjuksköterskan upplever på sin arbetsplats definieras som arbetsrelaterad stress. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa kunskapsläget om vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för sjuksköterskans arbete. Tre frågeställningar användes för att besvara syftet: i vilket sammanhang har forskningen genomförts, vilka följder får den arbetsrelaterade stressen för sjuksköterskan samt vilka följder den arbetsrelaterade stressen får för patienten. Elva vetenskapliga artiklar ingick i denna integrerade litteraturöversikt.

Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

Denna uppsats fokuserar på huruvida sociala möten och relationer finns mellan särskolebarn och grundskolebarn, och hur de i så fall fungerar. För att få en förståelse för detta har vi gjort litteraturstudier och genomfört intervjuer med personal i de båda skolformerna på tre olika skolor.Uppsatsen innehåller en teoretisk bakgrund kring sociala möten och relationer, en historisk tillbakablick, samt definitioner av olika begrepp. Genom våra intervjuer har vi sett att sociala relationer mellan grund- och särskolebarn inte förekommer särskilt frekvent. Vi har kommit fram till att lokalintegrering inte leder till djupare relationer, men det skapar dock möten som leder till att barnen får ökad förståelse och acceptans för varandra..

Syftet med undersökningen var att se om lekarbetsmetoden är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och/eller svårigheter med sociala relationer. Jag ville också få svar på om koncentrationsförmågan och förmågan till att etablera fungerande sociala relationer förbättras positivt hos barn/elever genom lekarbete. Jag undersökte pedagogers uppfattningar om och resultaten av lekarbete på några av dessa barn via intervjuer med lekpedagoger och andra pedagoger kring barnet och tog del av utvärderingar och lekschema som lekpedagoger förmedlade. Sammanfattningsvis pekade resultaten av min undersökning på att lekarbete är en effektiv metod för barn med koncentrationssvårigheter och sociala relationssvårigheter och att koncentrationsförmågan och sociala relationer i hög grad förbättrats positivt hos barnet/eleven genom lekarbete..

Syftet med denna studie är att undersöka ensamkommande flyktingbarns upplevelser av de sociala relationer de har skapat i Sverige. Genom att studera olika aspekter av deras sociala relationer blev det möjligt att kontextualisera dessa i förhållande till studiens teman; sociala relationer/sociala band, integration och tillhörighet. Studien har utifrån tidigare forskning, relevanta teorier samt öppna intervjusamtal med åtta pojkar, använt sig av en kvalitativ forskningsmetod. Resultaten visar att de sociala relationer som informanterna har skapat i Sverige har fungerat som ett socialt stöd och har bidragit till deras välmående. Informanternas bristande språkkunskaper var det största hindret för att söka sig utanför den egna etniska gruppen.

Syftet med studien var att undersöka om det finns samband mellan arbetstrivsel och personlighet samt arbetstrivsel och kvaliteten på sociala relationer i arbetet. För att mäta arbetstrivseln och sociala relationer på arbetet formulerades sex frågor som var avsedda att mäta i vilken grad deltagarna trivdes på arbetet och hur de trivdes i sin arbetsgrupp. För att mäta personlighet användes Ten-Item Personality Inventory som är ett personlighetstest utvecklat utifrån femfaktormodellen som innefattar fem olika personlighetsdrag. Det insamlade datamaterialet bestod av 57 besvarade enkäter från undersköterskor på tre kommunala arbetsplatser. Resultatet visade på ett signifikant positivt samband mellan arbetstrivsel och sociala relationer på arbetet.

Skolan ska sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet, vilja och lust att lära. I leken skapar barn sociala relationer tillsammans med andra barn där de också lär sig att kommunicera, lösa konflikter, känna empati och medkänsla för andra barn. I leken tränas även barns allsidiga rörelsekompetens vilket krävs för att de ska känna trygghet och stärka sitt självförtroende. Barn med motoriska brister kan ibland uppleva problem i leken då de inte har en allsidig grundläggande rörelsekompetens. Syftet med arbetet var att undersöka om lärare i Idrott och hälsa uppfattar någon anknytning mellan barns motorik och deras sociala relationer.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka chefers upplevelse av den egna psykosociala arbetsmiljön, särskilt frågan om den arbetsrelaterade stressen. Åtta linjechefer, fyra kvinnor och fyra män, intervjuades och besvarade frågor kring den egna upplevda arbetsrelaterade stressen utifrån följande områden; (1) Faktorer som bidrar till arbetsrelaterad stress; (2) Hur stress yttras samt; (3) Faktorer som kan minska arbetsrelaterad stress. Resultaten visade att samtliga chefer hade upplevt en negativ arbetsrelaterad stress som ledde till konsekvenser för både arbetsliv och privatliv. Mot bakgrund av detta är slutsatsen att organisationen i fråga bör se över chefers arbetsrelaterade stress inom den psykosociala arbetsmiljön för att på så vis förbättra förutsättningar för ett långsiktigt och hållbart ledarskap..

En ökad grad av uppsägningar har på senare år blivit ett problem inom vården och ledarskapsstil har visat sig vara av betydelse när det gäller intentionen till uppsägning hos de anställda. Arbetsrelaterade attityder har också visat sig vara viktiga när det gäller att motverka intentionen till uppsägning. Syftet med den här studien var att undersöka om de arbetsrelaterade attityderna arbetstillfredsställelse, arbetsinlevelse och organisationssamhörighet har en medierande effekt på relationen mellan respektive ledarskapsstil och intentionen till uppsägning hos de anställda. Data inhämtades från tre akutsjukhus i Stockholmsregionen. Resultatet visade ett signifikant negativt samband mellan ledarskapsstil och intention till uppsägning.

Sociala relationer mellan arbetskamrater har en stor betydelse för individers välmående och arbetstrivsel. Trots denna insikt finns det få studier om hur relationerna ser ut och det saknas studier om hur de respektive relationerna relaterar med arbetstrivseln inom olika sektorer. Relationerna uppdelas här i uppgiftsorienterade och personliga relationer. Syftet med studien var att undersöka hur relationerna till arbetskamraterna påverkar trivseln för sektorn arbetare genom betydelsen av personliga relationer i jämförelse med uppgiftsorienterade. En multipel regressionsanalys visade att de endast de personliga relationerna hade signifikant betydelse för arbetarnas trivsel.